I föreliggande uppsats undersöks implementeringsproblematiken kring Lagen om offentlig upphandling (LOU). Problematiken identifierats och systematiseras, men förklaras också delvis.De problem som uppvisas berör i första hand de dimensioner av implementeringsstyrning som benämns direkt styrning, indirekt styrning, kontroll, motivation samt externa hinder.Vissa specifika problem får sin förklaring genom olika teoretiska perspektiv på kontraktsstyrning. En mer övergripande förklaring till problematiken föreslås vara att beslutsfattandet i samband med de offentliga organisationernas upphandlingar i enlighet med LOU, ännu inte är rutiniserat..

Offentlig upphandling är reglerad i lagen om offentlig upphandling (LOU) och iSverige uppgår summan av all upphandling varje år till cirka 500 miljarder kronor.Det är Sveriges skattepengar som finansierar upphandlingen och därför är det viktigtatt pengarna används på ett så optimalt sätt som möjligt. Eftersom det upphandlasstora mängder varor och tjänster varje år, har upphandling en betydande effekt påmiljön. EU har tydliga direktiv som uppmanar upphandlare att tillämpa miljökravinom offentlig upphandling men direktiven är inte reglerad i lag och upphandlare fårdärmed själva anpassa miljökrav inom deras verksamhet. Det är då viktigt föroffentliga myndigheter att ha i åtanke den påverkan som upphandling har och hur manbör upphandla för att främja miljömål. Upphandling kan i dessa fall användas somstyrmedel för nationella och interna mål samt att främja ett ökat miljötänk och enhållbar utveckling.

Kritik har riktats mot hur landstingen använder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förändra sin styrning. Studien undersöker utifrån ett New Public Management perspektiv vilka åtgärder landstingen har vidtagit gällande vårdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlänkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvändning kan påverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger på intervjuer från två olika landsting.

Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?.

Detta är en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala läns kommuner med fokus på planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns används generellt passivt, skötseln i den tätortsnära skogen är anpassad, den formella skogliga kompetensen är låg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlämnad entreprenad följs upp i någon form..

Detta arbete syftar till att analysera resultatet från en offentlig upphandling med syfte att förstå värdet av upphandlarens utvärderingskriterier. Genom att räkna om givna poängskalor till monetära värden ges en bild av hur upphandlaren tänkt..

Region Gotland har under en längre tid privatiserat tjänster som tidigare utfördes av Region Gotland själva. Hur går det till när en privat aktör tar över eller startar en verksamhet och hur ser kraven på verksamheten ut? Idag använder Region Gotland Balanserade styrkort i sin styrning och hur påverkar denna typ av styrning privata aktörer? Denna uppsats fokuserar på vilken effekt Socialnämndens styrning har på upphandling, kommunikation och uppföljning.Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt styr Socialnämnden privata och offentliga aktörer inom särskilt boend epå Gotland.Syftet med denna rapport är att undersöka hurvida Region Gotlands styrmodell påverkar upphandling, kommunikation och uppföljning mellan Region Gotland och aktörer inom särskilt boende på Gotland.Intervjuer har gjorts med personer i nyckelpositioner inom Region Gotland. Fördjupade intervjuer har gjorts med verksamhetschefer på två olika boenden. Ett boende i privat regi och ett boende i offentlig regi.

Detta är en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala läns kommuner med fokus på planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns används generellt passivt, skötseln i den tätortsnära skogen är anpassad, den formella skogliga kompetensen är låg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlämnad entreprenad följs upp i någon form..

Försvarets Materielverk (FMV) är en civil myndighet som sköter all anskaffning av materiel och tjänster åt Försvarsmakten (FM). Vid anskaffning måste de rätta sig efter de upphandlingslagar som gäller i Sverige, bland annat Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) samt Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). För att anskaffningsprocessen ska bli lyckad krävs att FM tydligt definierar det behov de har gällande anskaffning av varor och tjänster. Än viktigare är att FMV bryter ner behoven i väldefinierade och tydliga krav. Detta för att undvika missförstånd och tolkningar som kan leda till att den vara eller tjänst som levereras inte motsvarar behovet.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen..

Effektivare offentliga upphandlingar kan enligt tidigare forskning innebära stora möjligheter till besparingar för det svenska samhället. Upphandling av läkemedel till slutenvården är ett område som många aktörer identifierat som problematiskt. Syftet med studien är därför att identifiera problem och potentiella lösningar med upphandling av läkemedel. Tillvägagångssättet var att analysera allmänt påtalade problem och lösningar med upphandling samt empiriska resultat från intervjuer och en enkät utifrån problem finding and problem solving metoden. De empiriska resultaten var fyra huvudsakliga problem: (1) olikformighet i kravspecifikationer, (2) bristande dialog mellan aktörer, (3) för kort tid mellan tilldelningsbeslut och avtalsstart samt (4) omfattande dokumenthantering.

Syftet med denna uppsats är att utreda rättsläget kring offentlig upphandling, med fokus på vad som klassas som ett offentligt styrt organ och under vilka förutsättningar ett offentligt styrt organ får frångå bestämmelserna i LOU..

Lagen (1992:1528) om Offentlig Upphandling [LOU] 1 kap. 4 § är en viktig paragraf som all offentlig upphandling skall genomsyras av. Ett korrekt uppfört förfrågningsunderlag skall vara tydligt och precist utformat. En leverantör skall i förfrågningsunderlaget inneha den information som är nödvändig för att kunna ge ett anbud. Har den upphandlande enheten utformat skall-krav och bör-krav i förfrågningsunderlaget så skall de uppställda skall-kraven vara uppfyllda.

Det har genom den så kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för kommuner att ställa krav på djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn är en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav på ett bättre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mål med arbetet var att få fram ett underlag som kommuner kan använda sig av för att få möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frågor, fått fram ett underlag för en litteraturstudie i ämnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krävs för att kunna ställa krav på en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan ställas på djurskydd i upphandlingen samt en jämförelse mellan EU:s direktiv för lägsta djurskyddskrav vid svinhållning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frågan. De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan därmed konstatera att genom att ställa krav på djurskydd så ökar det svenska köttets konkurrensförmåga..

Styrning för framgång - En fallstudie i telekombranschen.